Psykologkonsulterna.se

Om någon ofta behöver skynda iväg för att hinna, ofta är sent ute eller ständigt är i sista minuten kallas denne ofta för tidsoptimist. Andra säger uppskjutare eller uppskjutarbeteende. På engelska finns uttrycket ”punctually challenged”. I ordets bemärkelse ligger något överslätande, som att det är okej att komma för sent för att man alltid gör det. Andra som inte ser milt på saken kallar det istället exempelvis oförskämdhet, eller helt enkelt att de senfärdiga är själviska. Vad är tidsoptimism, och kan man göra någonting åt det? Läs mer »

Skolinspektionen med flera har granskat handläggning och utredning inför beslut om mottagande i särskola. Det är bra. Granskningen hittar du här, och debatt om densamma hittar du här, där, på SVT och på många andra ställen. Särskolan kan debatteras; kanske också den osagda men underliggande idén hos flera om att det i samhället går ett vattentätt skott mellan individer som har förmåga att klara grundskolan och individer som inte har det.

Läs mer »

”Hur vet man om psykoterapin hjälper?” är rubriken på DN.se, men svaret uteblir. Vad är psykoterapi? Och vad är bra psykoterapi? Omöjligt att svara på, men här är lite grundläggande information och tips.

Psykoterapi är en sammansättning av grekiskans psyche och therapeia, och betyder behandling av psykiska problem med psykologiska metoder.

Psykologisk behandling avser inte primärt att lindra vardagsproblem eller vanliga svackor i livet: då handlar det om stödsamtal, krisstöd, rådgivning eller konsultation. Inte heller är psykologiska behandlings-metoder framtagna för att – som vissa tror – leverera maxad konstant lycka i livet: detta är vanvett, men kallas ibland coaching. Läs mer »

Ett problem som uppstod vid den senaste uppdateringen av programvaran har inneburit att det senaste inlägget Vad är psykoterapi har fallit bort. Vi lägger in det igen strax, men tyvärr kan vi inte återställa kommentarerna.

Terapeuten av Magritte

Söker man någon för att lindra oro, nedstämdhet, eller trötthet, eller någon att tala med för att förstå sig själv bättre, märker man snart att det är en djungel av olika kompetenser, titlar och professioner.

Söker man privat finns annonser överallt om olika typer av terapeuter, som nog är den vanligaste benämningen. Det är förvirrande, hur hittar man rätt – och till att börja med, vad är en terapeut?

Läs mer »

Människan förenklar omvärlden, stuvar in i fack; skulle vi inte ständigt kategorisera skulle vi inte klara livhanken. Att gruppera, sortera och klassificera är nödvändigt för vår överlevnad. Viss frukt är ätbar, annan inte. Om vi skulle vara tvungna att undersöka allting på nytt varje gång, som någonting aldrig tidigare skådat, skulle vi inte ens komma ur sängen.

Klassiska kategoriseringar:

[Show as slideshow]

[View with PicLens]

Men denna livsviktiga förmåga har sina baksidor, särskilt när det gäller människor. Senast händelsen på en parkeringsplats i Landskrona, där information om den misstänktes bakgrund riktade debatten mot att handla om gruppen snarare än individen. Läs mer »

När vi bedömer andras agerande har vi en tendens att övervärdera vissa orsaker och undervärdera andra. Om ni tänker se Oscarsgalan märker ni kanske att ni har uppfattningar om hur skådespelarna är som personer. Det är sannolikt att dessa uppfattningar egentligen handlar om vilka roller skådespelarna haft. Vi beskriver kort hur det funkar. Läs mer »

Väl hemma efter jobbet ser du att du har en stor mjölkbrun fläck kaffe latte på dina vita byxor. Jäklar! Alla måste ha sett den, att ingen sade någonting! De skämtade säkert om dig, de kommer aldrig att glömma och du kommer aldrig komma över det här. Nu har du gjort bort dig totalt. Känns det här igen? Du har drabbats av spotlight-effekten.

Läs mer »

SvD har nu en serie om ”prat eller piller” på idagsidorna, där de bl.a. diskuterar KBT via internet, intervjuar psykologer och synar vården.

Bland kommentarerna till artiklarna finns exempel på de tidigare myter om KBT som vi har skrivit om (det är ytligt och det är simpelt). Det finns där även exempel på ännu en myt. En felsägning som undertecknad råkade höra en gång illustrerar myten ganska bra: ”Vladimir Putin, jag tycker han är en läskig typ”, säger den ene, varpå den andra replikerar ”jamenvisst, han var ju en sån där KBT:are — nej! jag menar KGB:are”. Läs mer »

Vi accepterar att man sällan får säga att man vet mer än andra om psykologi. Men det räcker nu. I veckorna hade DN en, om det tillåts, föga initierad artikel som basunerade ut att det först nu bevisats att moroten är bättre än piskan – struntprat. Sedan, en intervju med en ”mental tränare” som talar om ”själförsvar” (sic). Tränaren menar att ”lycka har alltid förklarats på ett abstrakt och flummigt sätt”, varpå han verifierar detta med sin egen alldeles intetsägande förklaring. Varför alla dessa plattityder? Läs mer »